Av de 17 000 kr har vi av olika anledninar sänt Sathya 15 655 kr. Det har gällt hennes studieavgifter för ett år till största delen, drygt 10 000 kr. 3 180 kr förde vi över medan vi var där nu senast, 2006/2007. Mamma Lilly är sjuk och har så ont och hon kan nästan inte äta något. Det kan vara något med tarmarna och i värsta fall är det tjocktarmscancer. Men det är lite svårt att få veta. Hon hade fått uppskjuta operation i flera månader för de hade inga pengar och hon förbjöd Sathya att fråga oss, hon tycker att vi hjälpt dem så mycket. Nu skulle operationen kosta 20 000 Rs och det var ungefär vad som fanns kvar på kontot. Detta räckte inte då de före operationen måste ge henne massor av blod och vi sände därför drygt 4 000 kr till ur egen kassa. Jag återkommer till Lillys sjukdom.
1 130 kr har vi sänt till Sathya lite åt gången så att hon kan köpa sig något eller ha lite roligt ibland.
Resterande 1 345 kr hav vi sänt i omgångar till Sebastian den polioskadade. Tyvärr var vi tvugna att avveckla hjälpen till Sebastian, det fanns ingen botten alls där. Han ringde säkert en gång i veckan när det var som värst, Hello it is Sebastian no money. Ja just det, ringde. Jag försökte få honom att skriva epost i stället men det gick inte. Vi kunde ha skickat pengar just men han gjorde slut på dem på nolltid. Tråkigt men detta fungerade inte. Skall man ge hjälp som hjälper får man nog satsa på att hjälpa människor att studera. På detta sätt får de en utbildning och kan klara sig själva sedan. I Sathyas fall har vi gjort klart att vi hjälper henne med utbildningen till universitetslärare som är det hon satsar på, detta tar 3 år, och sedan får hon klara sig och familjen själv.